Nytt år och Boot Cut

Hallao där ute! Nu är det nytt år och jag har haft häcken full av allt annat än det som har med bloggandet att göra haha! Håller på att dra igång eget nu och tackar gud att jag har en sådan smart man som kan hjälpa mig med diverse hinder ;) Haft lite idétorka nu de senaste dagarna, i kombination av dålig sömn och mycket träning :D Men något som jag ändå tänkte är värt att veta är - var "Boot Cut" kommer ifrån. Många tror att de utsvängda jeansen är "boot cut", vilket är helt fel. Den utsvängda modellen heter "Flare". "Boot cut" fanns först på Lee´s modell 101 designade av rodeoryttaren Turk Greenough. Annars är Wrangler mest förknippat med "boot cut" beroende på de sponsoravtal som ingicks med en mängd rodeos enligt vilka ryttarna var tvugna att bära just Wrangler. Tanken med modellen och namnet "Boot cut" är att jeansen skulle gå över bootsen som ryttarna använde. Så var det med det! Idag fyller ett år äldre och det ska firas med en god middag ute för att sedan övergå till en eller fyra bira på Pet Sound Bar på söder. Vi ses i dimman! ;)

LUCKA 24 *JULAFTON* - LEVI´S

Idag är det fasiken julafton! Började lite lätt i morse med julklappsöppning i sängen. Jag ville byta julklappar redan på tolvslaget men Martin försökte göra allt för att lugna min iver och lyckade med nöd och näppe haha!

Sista luckan idag gott folk och då tänkte jag snacka lite Levi´s med er! Det finns en lång historia bakom detta märke och jag tänkte bara nosa lite på ytan :)

Företaget grundades år 1853 av den tyskfödde Levi Strauss som från början utvecklade arbetskläder. De tillverkades av kanvas men gick senare över till slitstark denim. De blev en populär klädsel för gruv-, skogsarbetare och cowboys och trycket blev enormt stort. Fabriker poppade upp överallt som svampar. Depressionen kom och landets ekonomi var ansträngd. Detta som annars hade kunnat bli nådastöten, visade sig bli tvärtom! De fattiga ranchägarna försökte att göra allt för att få in pengar och ett sätt var att öppna sina dörrar för folk från östra Amerika. De erbjöds en annorlunda semester i vildmarken och behövde därför slitstarka kläder. De köpte jeans som de tog med hem och snart började plaggen dyka upp i butiker på östkusten. Levi Strauss & Co gjorde en hel serie västernkläder – "Dude Ranch Duds" – för både män och kvinnor i denim, gabardin och satin och hade sin första rikstäckande annonskampanj.

Under 2:a världskriget var Levi Strauss & Co en integrerad del i USA:s gemensamma krigsansträngningar. Råvarorna var begränsade och produktionen var därför minimal. Ett tag var man tvungen att ersätta bågstickningen på bakfickan med påmålade linjer. Bara personer som arbetade inom totalförsvaret eller militärer fick köpa Levi's produkter. Men efter kriget tog jeansen på allvar fart som fritidsplagg. Yngre hemvändande soldater gjorde dem populära på universiteten och ungdomarna där apade snabbt efter. Jeansen spreds som en löpeld över hela landet, de letade sig också över till Europa med turister som återvände hem. Butiker som annonserade Levi´s jeans kunde vänta sig en näst intill kaotisk anstormning. Ledningen insåg snabbt de nya möjligheterna och gjorde en omfattande omorganisation av företaget. Man slutade med all partihandelsverksamhet och koncentrerade sig på att tillverka och sälja sina egna produkter. Nu började man också att blicka ut över hela världen och framförallt Europa, som började skrika efter "the american way".

Försäljningskurvan pekade spikrakt uppåt i takt med att folk fick mer pengar att röra sig med. Ungdomarna skapade en ny livsstil och gjorde revolt. De slängde slips och kostym, tog på sig Levi's och en rebellisk uppsyn. Inspirationen hämtade de från Hollywood där Marlon Brando, James Dean, Elvis Presley och andra stjärnor blev föredömen. Hela världen tycktes vara redo för en jeansexplosion och överallt tog man jeansen till sina hjärtan. Snart fanns det inte en plats på jorden där man inte hört namnet på den man som 100 år tidigare kom till San Francisco för att starta en blygsam handel med sin svåger.

Tidigt insåg Levi Strauss att det var kvalitén som gjorde hans byxor populära och därför satsade han mycket på råmaterialet till arbetskraften. Det bästa denimtyget fanns i North Carolina. Väveriet Cone Mills levererar fortfarande tyget till Levi´s 501. För att få den bästa arbetskraften och därmed ett bra jobb utfört överbetalade Levi sömmerskorna. Dagens stora framgångar skulle antagligen inte vara möjliga om inte kvalitétskraven levde kvar. Tyget testas fortfarande mycket noga i Levi Strauss & Co´s laboratorium innan det används. Varje färdigt plagg kontrolleras dessutom fyra gånger innan de levereras. Efterbehandling som tvätt, färgning mm, får inte göras av utomstående. Logiken är enkel: Levi Strauss & Co kan inte ta ansvar för produkter som behandlats utanför företagets kontroll.

Redan från början blev det svårt att skilja det ena jeansmärket från det andra. Vissa blev lurade att köpa billigare kopior och trodde att de köpt Levi´s jeans och blev besvikna på kvalitén. För att skilja ut jeansen från kopior gjordes särskilda kännetecken. En gul tråd användes i sömmarna och man gjorde en bågstickning på bakfickan som sägs vara inspirerad av örnen i USA:s riksvapen. Den har använts sedan 1873 och är världens äldsta varumärke. 1886 adderades en läderetikett som bl a beskriver kvalitén på denimtyget. Samma år gjordes det berömda kvalitétstestet som ligger till grund för varumärket ”Two horse brand”. För att ytterligare markera identiteten sattes en Red Tab på höger bakficka. Trots detta utsätts Levi´s (som såväl andra jeansmärken) för ständigt för varumärkesintrång och plagiering. Kopiorna har samma kännetecken men lever inte upp till folks förväntningar. Detta gör i sin tur att märket får ett dåligt rykte. Därför läggs det ner mycket jobb på att tidigt upptäcka och stoppa dem.

Den mest kända jeansmodellen är "501" och har satt sitt namn som en riktigt jeansklassiker. 501:ans ursprung finns i den byxa som Levi Strauss först sydde upp. Materialet har visserligen ändrats till denim och vissa andra små förändringar har gjorts, annars är den i det närmaste identisk. Namnet kommer från att företagets produktgrupper var uppdelat på skilda avdelningar – departments. Department 1-4 var produkter i grossistverksamheten. Department 5 var den egna produktionen. När man började med artikelnummer blev den första egna produkten kallad 01 och fick artikelnumret 501. Idag måste 501:an vara en av världens mest kända produkter och vem som helst kan gå in i en jeansbutik och köpa i princip samma byxa.

Avslutningsvis kan man idag säga att bolaget är ett av världens största klädföretag med en uppsjö av skitsnygga denimprylar!!

Så nu är Fru Denims Julkalender över och jag önskar er en riktigt GOD JUL!

LUCKA 23 - SAMURAI S0500XX

Ja imorgon kommer tomten och jag lääängtar ;)
Måste bara skriva några rader om dessa jeans, SAMURAI S0500XX 15Oz. Martin har ett par i denna modellen, som han köpte för snart ett år sedan. Sjukt snygga, framför allt nu när de slitits in ordentligt. De här jeansen är av 100% Texas bomull som är en grövre typ av bomull och gör tyget oregelbundet och utseendet kan vara lite "nopprigt" till en början innan det slitit in sig. De använder ren indigo och detta gör att tyget blir mer fylligt och ger mer kontraster. Något som gör de här jeansen speciella är att efter första tvätten så blir tyget ännu mer kompaktare och lite "hårdare". Kan ju säga så att Martin fick trampa på rejält innan hans första slitningar kom, men han höll ut :) Finns även i tjejvariat, GEISHA. Värt att kolla upp girls!
Får ej glömma "Made In Japan" ;)

LUCKA 22 - Buddy Lee

Alltså hur go är inte denna dockan då!! Den här lilla rackaren "Buddy Lee" tillverkades av säljaren Chester Reynolds 1920. Detta har blivit företagets maskot och har under årens gång tillverkats i alla möjliga munderingar, från minicowboy till minijärnvägsarbetare. Inte billiga är de heller. En samlare kan få betala upp till tusen dollar för vissa av de äldsta i samlingen. Ni som är intresserade av att ha en liten en kan göra som mig och Martin - Håll koll på eBay! Där finns dockor för riktigt bra priser.

Förresten såg någon "Blue jean confidential" i eftermiddags? Om inte, checka in den på You Tube! :)

LUCKA 21 - Svenska jeansmärken

Nu är det TRE dagar till julafton!! Helt sjukt konstigt känns det! Detta året har verkligen gått i ett naffs. Eftersom jag skrev lite om den svenska historien kring jeans igår tänkte jag berätta lite om några svenska jeansmärken idag.

Idag är det ju så att det är inte cowboysen som driver jeansutvecklingen framåt längre utan faktiskt så är det en del svenska jeansmärken som ligger i täten! Ja här finns inte bara "swedish meatballs" på menyn längre utan vi har verkligen lyckats att ta oss in i grädden!

Vi börjar med att snacka lite om Denim Demon, ett jeansmärke skapat av två bröder med sydsamiskt ursprung, Oskar och Anton Olsson. Modellerna har samiska namn och på läderpatchen står det "Made in Italy" på samiska. Knapparna är speciella och selvedgen har färgerna i Jämtlands flagga! Står högt på min önskelista just nu kan jag tillägga :)
denimdemon.se


PACE betyder takt och vad jag har hört så ska detta betyda företagets vilja att gå sin egen takt och väg. Rötterna har PACE i 50-talets amerikanska rebellkultur, jeans och gamla bilar. Urgrymma jeans och andra stuffs finns att kolla in på deras sida. Detta är jeansen som dominerar i min garderob just nu. Tyvärr har jag, helt utan förvarning, vuxit ur några par av dem. SÅ det blir att uppdatera snart!
pacejeans.com


I början av 2000-talet satte Nudie igång symaskinerna. De här har tuffat på som attans de senaste åren och idag är Göteborgsföretaget ett av världens mest omtalade jeansmärken. Nudie ser tydliga kopplingar mellan jeans och musik. "Se på Elvis på 50-talet, Beatles på 60-talet och Bruce Springsteen på 80-talet, alla hade jeans på sig. Vi har därför huggsexa om vilken musik som ska spelas på kontoret", ska vd:n Palle Stenberg ha sagt. Jag är verkligen en sucker för ett par jeans som Martin har, modell straight Sven, som är tyvärr är ett provplagg och inte finns att köpa. Grym slitning, selvedge och lite så där härligt baggiga. Försöker alltid att hitta en anledning att lägga beslag på dem :P
nudiejeans.com

Grabbarna Andreas Petersson & Olle Harlin är killarna som drog igång BayIcon. Svensk duo som satt igång att skapa tidlösa jeans med unikhet som att tex byxorna är utan sidosömmar! De har exklusiva jeans som det endast finns 100 ex av. De har även en tjejkollektion vilken ser riktigt nice ut!
bayicon.se



Det går ju som sagt riktigt bra för de svenska jeanstillverkarna och som är värt att tillägga är att de tre största svenska jeansmärkena, Acne, Nudie och Cheap Monday, i dag har större tillväxt utomlands än i Sverige. Acne är äldst, det startade 1997 och inledde den nya svenska jeansvågen. Dock tycker jag fortfarande att det finns på tok för taskiga jeans för oss tjejer, helgalna slitningar och mönster hit och dit är inget jag går igång på precis. Tur att det finns rediga grejer i killhyllan som man kan "göra om" till schyssta tjejpaltor :)

LUCKA 20 - Jeansen svenska historia

Fru Denim fortsätter nedräkningen till jul, vilket närmar sig med stormsteg! Idag tänkte jag berätta lite för er om jeansens svenska historia. Det finns två pionjärer i den svenska jeanshistorien, John Magnusson och Algot Johansson. Dessa två snubbar hade en relativt olik bakgrund men förenades i intresset för grosshandleri och import.

John Magnusson, grundaren av Fristads, reste till USA och med sig hem hade han ett mönster på jeans, en femficksmodell, som Fristads började att tillverka och sålde under namnet Ranger.


Den andre gubben Algot Johansson startade Algots i Borås 1907, som kom att bli ett av Sveriges mest framgångsrika textilföretag. Algots var också en av de största leverantören av svenska jeans.


1946 gav sig NK-chefen Eric Pråhl till herrmodemässan i Palm Springs. Där hittade han jeans av märket Gold Rivet som han blev mäkta imponerad av. Han plockade med sig några par hem och ytterligare leverans landade på diskarna 1947. Sviiisch, så hade de sålt slut! Herrjeansen kostade då 22 kronor och pojkjeansen 15 kronor, en jäkla skillnad från dagens priser! Nu gick ju inte allt som på räls utan en del motstånd möttes på vägen. När Eric Pråhl skulle lägga in en ny order så var det importstopp på färdigsydda plagg, staten ville hindra dollarutflödet, så NK vände sig till Algots som lovade att fixa biffen. Men det var lättare sagt än gjort. Det var brist på tyg i efterkrigstidens Sverige. Efter många om och men så lyckades han att köpa loss några miljoner meter denim från en vävare i Tyskland och produktionen var igång! Under 50 - talet var det sjukt svårt att få tag på amerikanska jeans, pga importstopp, så ville man inte åka långväga så fick man nöja sig med Algots eller andra inhemskt producerade jeans.


Bland de första importerade jeansmärkena var ett som hette Leiba. Engelbrektsboden i Malmö stod för försäljningen då de i slutet på 50 - talet lyckats spåra en leverantör som sydde amerikanska jeans på licens i Belgien. Det var också de som lyckades att, lite senare, få ensamrätten till Lee i Sverige. Den 1 April 1960 släppte staten importstoppet och den amerikanska jeansen kunde åter flöda in i landet. Engelbrektsboden hade en hel container med 10 000 jeans som stod och väntade vid gränsen och priset på ett par Lee Riders hamnde på 27.50;- heeeelt galet i dagens öron! Det är nu man önskar att ens föräldrar hade varit jeansnördar på den tiden och att man skulle snubbla på ett bortglömt lager uppe på vinden :P


Under två decennier var Lee helt klart det överlägset största amerikanska jeansmärket i sverige. Mellan åren 1960 och 1988 såldes 18 miljoner Leeplagg. Försäljningen var otrolig och det var ständig brist på lagren. Från början var det bara en modell , fast i 60 storlekar(!) hur det nu kan vara möjligt haha! Snart kom jeans i manchester, i satin, och i många olika färger och Sverige var en jungfrulig jeansmarknad.

De utvängda brallorna kom att förändra mycket. Över en natt så hade hela jeansindustrin fått tänka om för ALLA ville helt plöttsligt ha utsvängda jeans. Lee var till och med tvungna att i sista stund ändra deras pågående leveranser!


Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag till för det finns ganska mycket bakom den svenska jeanshistorien. Men allt måste ha ett slut ;) Men jag kan runda av med att säga att allt efter åren gått så har jeansen ändrats, midjan har åkt upp och ner och jeansen har blekts, nötts och skrubbats. En massiv flod av svenska märken har tillkommit, vissa med extremt goda framgångar. Keep up the good work är allt jag har att säga!!

Sivletto + Wrangler med avrundning på PACE

Hola kidz!

Alltså kvällen hade inte kunnat bli mycket bättre igår!! Sivletto hade "VIP:at" in oss för att checka in Wranglers Blue Bell kollektion. Det är en väldigt begränsad kollektion med endast 500 plagg i Europa och Sivletto hade äran att få in 17 stycken av de här.


Som ni kanske förstår så var detta något alldeles extra och jag får handsvett bara jag skriver om det :P Kvällen började fin fint med några bira och mycket skratt, men efter ett tag började allvaret på riktigt och Fredrik och Alex drog ner Wranglerflaggan och satte igång att presentera guldet. Det som fanns på tapeten var bla jeansmodellen 11MW årgång 1948 och 1952, jackan 11MJ och tala inte om de ursnygga svarta jeansen modell 66MWZ med tillhörande jacka. Något som också bör nämnas är att patchen på 1952:orna var gjord av plast istället för läder. Detta mynnar tillbaka i tiden då cowboysarna klagade över att den drogs/klibbade på sadeln. Eftersom detta var en huvudgrupp för Wrangler så kom de på en snabb och smart lösning på problemet!

Invigning och applåder!


Jag missade helt att det ej var "touch-screen" ;)


Jim lyckades att hoppa in i sista sekund!

Världens snyggaste i grym jacka!

Coola grabbar höll ställningen!



Vi (få) tjejer som var där behövde inte misströsta för det fanns fint för oss också. Jag blev kär i en jeansväst, ett rött linne med Wrangler-tryck och ett par jeans modell "Amanda" (kommer ut i februari) som jag senare fick som gåvor av de goá Wranglerkillarna, Johan och Alex. Hoppade genast i den nya stassen! :D Stooort tack!!




Efter alla festligheter på Sivletto hoppade vi in i några taxibilar och drog fort som attans till PACE på Grev Turegatan.

Här frestades det med glögg och pepparkakor. Martin gillar inte pepperkakor så det blev dessto mer glögg för honom. Lyckades dock kasta in en liten bit när han gapade på för mycket, vilket resulterade i en bebis-äter-citron-min HAHA!

Som sagt en SJUUUKT bra kväll och vi vaknade upp med ett leende på läpparna, om än liten dos huvudvärk ;)

Stort tack till Sivletto, Wrangler och PACE för att ni fick upp humöret ordentligt i detta vinterrusk!!

LUCKA 19 - Världens äldsta jeans!

Det sägs att detta faktiskt är världens äldsta jeans. De hittades 1989 och är av märket Levi´s 501 "The XX". Ett gäng var inne och rotade runt i en silvergruva, i Mojave öknen, och sprang på dessa dyrgripar. De sägs ha trampat runt redan på 1879-talet. Lite rostiga och mögiga annars i ett riktigt bra skick!
De här förvaras såklart bakom lås och bom, så att nyfikna näsor inte ska vara framme och snora, närmare bestämt i ett brandsäkert rum i LS & Co Archives

LUCKA 18 - Right hand- /left hand- & broken twill

Okej, för att inte göra det här alltför krångligt så tänkte jag bara dra en snabbis om vad dessa uttryck betyder!

Vi börjar med Right Hand Twill!
Namnet har det fått av att mönstret i tyget går i höger riktning. Det går till på det sättet att när man har vävt tyget så har skytteln har gått från det övre högra hörnet ner till det nedre vänstra. I jeansindustrin har Levi´s alltid kört den här typen på bla deras 501, men idag är det faktiskt så att de flesta jeans ute på marknaden har Right Hand Twill. Om ni vill veta om ni har Right Hand Twill så sätt er bara ner och lägg höger hand på låret, om väven följer ert pekfinger så har ni ett par Right Hand Twill brallor på er :)

Sen har vi förståss motsvarigheten Left Hand twill.
Här har man vävt tyget tvärtom, alltså börjat från det övre vänstra hörnet och sedan ner till det nedre högra hörnet. Lee använder bla den här typen i sina jeans.

Skillnaden mellan Right Hand Twill och Left Hand Twill kan man se i slitningarna. Kvaliteten i Left Hand blir mycket mjukare och slitningarna är mycket jämnare och inte alls lika skarpa. Right Hand blir mycket kornigare och dess slitningar är mer framträdande.

Vi får ju inte glömma Broken Twill. Här har man istället, för ovanstånde tillvägagångssätt, vävt tyget och varvat både Right Hand och Left Hand i samma tyg. Resultatet blir som ett zick-zack mönster. Det var Wrangler som var de första att använda denna metoden 1964.

Så sao va att me de!

LUCKA 17 - Whiskers

Idag kör vi ytterligare ett uttryck - I´ll give you "Whiskers" Taaadam!!

Detta kallas de slitningar som blir i skrevet (se bild) och som går ut under framfickorna. Namnet har det fått av att det ser ut som mårrhåren på en katt. Lite fiffigt va?!

Idag är jag helt grötig i skallen då jag vart på språng och fixat nytt (asschysst) jobb :P Så det blir en lite roligare/längre lucka imorgon. Lovar!

Sov gott!!

LUCKA 16 - "Stark som jeans"

Som jag nämnt i tidigare inlägg så var jeans ett väldigt slitstarkt plagg. Hur slitstark var det då egentligen? Jo det ska jag berätta för er!

I Kalifornien bestämde sig en man vid namn Elton Schram att år 1938 att använda ett par jeans som bogserlina. Ja hör och häpna! Det gick alldeles utmärkt och efter händelsen så skrev han till Levi Strauss & Co för att berätta vad han haft för sig. Allt hade startat med att Eltons vän hade kört av vägen. Ingen av dem hade någon bogserlina och närmsta samhälle låg 6 km bort. Då kom Elton på att han hade ett par gamla Levi´s i bagaget. Processen gick till sådan att han knöt fast ett byxben i respektive bil och lyckades faktiskt att bogsera sin vän hela vägen utan att jeansen fick en enda skråma!

1939 slog sig Lee Company ihop sig med en känd skämttecknare och skribent vid namn Robert Ripley. Han producerade sen en rad annonser som skulle visa hur slitstarka och hållbara Lee jeans var. I en av annonserna så körde en stor ångvält över ett par jeans som låg på gatan och i en annan så stod en man i fickorna på sin vän, allt detta utan att det blev några skador på jeansen. Bevis nog?

Njae, 1999 genomförde även ett par forskare från Cornell University och Sciencenter i New York ett test i vilket de hissade upp en 1,6 ton tung bil i en lyftkran hängande i sju par jeans. Testet klarades galant och och man plockade bort jeansen en efter en. I slutändan hängde bilen och dinglade i endast ett par jeans! Byxorna höll ända till dess att man höll på att fira ner bilen, då hördes ett rejält brak och jeansen gick sönder. Precis övanför knäna gav de tillslut vika. Men det säger i alla fall mig vilket "styrketyg" vi har att göra med.

LUCKA 15 - Railways

Railways var det ja! Detta är alltså slitningarna som blir längs yttersömmen av jeansen som ni ser på bilden. Det är viktigt att sömmen innanför är "delad" och inte ligger ihop då det kommer att påverka utseendet av nämnda slitningar. Om det ändå skulle jäklas med er så använd strykjärnet lite lätt så faller den på plats ska ni se! Namnet har det fått av att det ser ut som just ett järnvägsspår. Mycket mer fanns det inte att säga om den saken och jag är helt grötig i skallen idag så nu blir det ett avsnitt "Dexter" och sen bingen! Hörs vid lucka 16 ;)

Klart slut vargatjut!

LUCKA 14 - Denim

Idag tänkte jag upplysa er lite om bakgrunden till ordet "denim". Allt satte igång på 1700 - talet då amerikanska fabriker började att framställa denim av bomull, men själva ordet "denim" härstammar i själva verket från ett franskt tyg vävt av silke och ull. Tyget tillverkades i Nimes, Frankrike och fick namnet "serge de Nimes". Butiker i England började att importera tyget och kortade samtidigt ner namnet till "deNimes" eller "denim". På den här tiden räknades denim till en av världens starkaste textilier. Vissa historiker menar till och med att Christopher Columbus segel var gjorda av denim då han tog sig till Amerika. Sant eller inte må vara osagt, men visst hade det varit coolt om det hade varit så!

De första byxorna som tillverkades av denim kallades "jean" och gjordes i Italien och bars då främst av sjömän. Levi Strauss använde sig inte av italienska tyger och hans byxor var heller inte av samma sort som de sjömännen bar, så han gillade aldrig ordet "jeans". Det var först flera år efter hans död som Levi Strauss & Co började att använda sig av detta ordet. Så Levi himself kanske ligger och vrider sig i graven nu ;)

LUCKA 13 - LEE

Den som startade hela karusellen hette Henry David Lee och föddes i Vermont 1849. Han började sin karriär i oljebranschen. Tyvärr drabbades han senare av svår hosta, sömnbesvär med mera, och fick sedan dagnosen tuberkulos. Läkarna rådde honom att flytta till västra USA som, på den tiden, hade renare luft. Därför styrde han skutan mot Kansas och bosatte sig i Salinas år 1889. Han startade H.D. Lee Merkantile Company, som kom att bli den största leverantören av mat mellan Kansas City och Denver. Senare utökades affärerna till att även sälja tyg, möbler och pappersvaror.


Henry David Lee var ingen tålmodig man och när hans leverantörer i östra USA inte kunde garantera honom tillförlitlig leverans av arbetskläder så öppnade han givetvis en egen fabrik och satte igång att tillverka jackor och snickarbyxor. Enligt sägnen klagade hans chaufför på att kläderna blev smutsiga när han jobbade med bilen, och någon av dem kom på snilleblixten att sy ihop byxor och en långärmad skjorta. Overallen var född som fick namnet Lee union-all. Det blev en succé och Lee startade ytterligare tre fabriker och tjänade goa stålar.

1924 tog Lee Company fram modellen 101 som riktade sig till cowboys och deras motvarigheter i Hollywood. 101 - orna var gjorda av tjockare denim som tålde att slitas mot sadeln och hade även hidden rivets (som jag skrivit om innan) så att de inte skulle repa sadeln. Alla började fråga runt var de hade fått tag på de där schyssta brallorna och så var produktionen i full gång!

1926 bytte Lee Company ut knapparna i gylfen mot blixtlås. Detta för att saker och ting skulle bli enklare för pinknödiga farmare. Lee Company var först ut med att sy detta i jeans och fick namnet "whizit" då det lät ungefär som när man drar ner ett blixtlås.

Men frågan kvarstår dock; Vem var det egentligen ansvarstagaren till Lee´s stora framgång från början? - var det Lee själv eller var det den anonyme chauffören? Njae, om vi säger så här. När Lee dog så efterlämnade han ett stort arv till sin chaufför och här kan spekulationerna starta. Var chauffören den verklige uppfinnaren? Det får vi nog aldrig reda på!

Trevlig Lucia!

Indigomässa på Statsmuseét i Norrköping

Ett tillägg till tidigare ämne indigo. Vi var faktiskt på en utställning om indigo på Norrköpings Statsmuseum i somras. Helskön utställning! Fanns jeansmärken som Evisu, Nudie, Levi´s och mycket mer. Statsmuseét har tidigare varit en textilfabrik och de hade riggat upp med alla kittlar och tunnor som används för färgning utav indigo. Alla de gamla bilderna var ju också ett stort plus i kanten. Fast min man måste ändå vara det största pluset! Sååå snygg!!